Syftet med denna studie är att undersöka vad som händer i olika naturvetenskapliga situationer i Den fria verksamheten i förskolan. På vilket sätt tas sådana situationer tillvara på av pedagogen? Jag har använt mig av videoobservationer i två förskolor i Mellansverige för att försöka upptäcka situationer i Den fria verksamheten som har potential att bli en naturvetenskaplig lärandesituation för barnen. I studien observerades 11 pedagoger. Resultatet visade att det finns potential för att utveckla naturvetenskapligt lärande för barnen i Den fria verksamheten i förskolan.

Detta examensarbete handlar om vad några pedagoger anser att den fria leken har för betydelse för barns lärande på förskolan. Litteratur, tidigare forskning och Läroplanen för förskolan, Lpfö98, förespråkar hur viktig den fria leken är och vad den har för betydelse för till exempel språkutvecklingen, bearbetning av upplevelser och för att lära sig socialt samspel.Utgångspunkten har varit att finna svaret på vad forskning, litteratur och några olika pedagoger anser om den fria lekens betydelse för lärandet. Jag har intervjuat fyra pedagoger med olika yrkesutbildningar i förskolan, det vill säga en barnskötare, en fritidspedagog och två förskollärare. Intervjuerna handlar om deras syn på den fria leken, om den fria leken kan vara en tillgång för lärandet och om den kan utgöra ett hinder. Pedagogernas berättelser har hjälpt mig att se likheter och skillnader och därmed förstå hur de tänker och handlar kring den fria leken på förskolan.Slutsatsen för detta examensarbete är att den fria leken är oerhört viktig för barns lärande på förskolan eftersom den har en ofantlig innebörd.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om den fria leken och dess betydelse för barns utveckling och lärande, och i vad mån dessa uppfattningar avspeglar sig i verksamheten. Detta för att jag anser att fri lek är ett begrepp som inte beskrivs särskilt tydligt i litteratur och läroplan för förskola. De frågeställningar jag har använt mig av är: Hur definierar förskollärare fri lek? Vad anser förskollärare att den fria leken har för betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan? Hur ser förskollärare på sitt deltagande i barns fria lek? Hur avspeglar sig pedagogernas syn på den fria lekens betydelse för barns utveckling i hur de planerar verksamheten?  För att få svar på mina forskningsfrågor har jag använt mig av kvalitativa intervjuer och totalt har sex förskollärare intervjuats. Förskollärarna i denna studie uttrycker att fri lek är betydelsefull för barns utveckling och lärande utan att ha helt klart för sig hur de definierar begreppet.

Syftet med vårt examensarbete var att beskriva förskollärares erfarenheter av den fria leken i förskolan. Vi ville ta reda på vad förskollärarna anser att den fria leken bidrar till i barns utveckling och få en kunskap kring hur de ser på sin egen roll i den fria leken. Dessutom ville vi undersöka hur mycket utrymme den fria leken får i förskolans verksamhet. För att få svar på vårt syfte med arbetet har vi använt en kvalitativ forskningsmetod. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med åtta förskollärare.Resultatet av vår undersökning visade att förskollärarna anser att den fria leken är oerhört viktig och de är väl medvetna om dess betydelse.

Syftet med detta examensarbete är att studera pedagogers syn på den fria leken och dess betydelse för barns lärande och utveckling, även undersöka vad pedagogerna anser att den fria leken har för möjligheter och hinder för barns lärande och utveckling i förskolan. Vi har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod genom att genomföra semistrukturerande intervjuer med sju pedagoger i två förskolor. Det som framkommit i undersökningen är att pedagogerna hade ett positivt synsätt på den fria leken. De ansåg att den fria leken är en viktig källa till barnens kompetensutveckling som bör uppskattas av pedagoger och bör därför läggas mer vikt på i verksamheten. Resultatet visar också att den fria leken kan ha nackdelar och hinder som leder till konflikter och obehagliga situationer bland barnen. De flesta pedagoger ansåg att deras närvarande roll var viktig, utan att styra eller dominera leken, för att stödja och utveckla den fria leken..

Bakgrund: Det är många rutiner och regler i verksamheterna idag. Vi var intresserade av att se hur pedagogerna ser på barns lek och lärande i två verksamheter, kommunal förskola och i Waldorf förskolan, Vårt syfte var att undersöka om leken är fri eller om barnen leker på de vuxnas villkor. Det är förskolornas ambition att barn ska leka mycket men vi ska undersöka om det finns tid till den fria leken eftersom det finns rutiner och regler i verksamheten som kan vara ett hinder. Resultat: I vår undersökning visade det sig att pedagogerna kände att det var mycket regler och rutiner som kom i vägen för barnens fria lek i den kommunala verksamheten, medan Waldorfverksamheten inte hade lika många regler, dock en fast rytm under dagen, men ändå prioriterade barnens lek före allt annat. .

Syftet med studien var att undersöka förskollärarnas roll under barns fria lek i förskolan och förskoleklass samt vilken respons barnen får av förskollärarna under den fria leken. (hur barnen blir uppmuntrande av förskollärarna under den fria leken). En kvalitativ metodologisk ansats i form av totalt åtta observationer och fyra semistrukturerade intervjuer användes. Resultaten visade att samtliga förskollärare tyckte att den fria leken är den centrala delen i barns liv. Observationerna visade att det är betydelsefullt att vuxna finns i närheten av barns fria lek, för att förskolläraren ser vad barnen gör och vilka material de använder i sina fria lekar.

Sammanfattning: Examensarbetet fokuserar på lekens betydelse för lärandet i förskolan och pedagogers syn på den reviderade Lpfö98. Vår problemställning handlar om att få en ökad förståelse för den styrda verksamheten, som syftar till att uppfylla strävansmålen kontra den fria leken, där barnen får utforska sig själva och sin miljö. Examensarbetet syftar till att skapa förståelse för hur pedagogerna förhåller sig till den styrda respektive den fria leken och hur pedagogerna arbetar med att integrera strävansmålen i verksamheten. Vi har valt att använda oss av kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod i vårt arbete. Vi fick möta sex pedagoger på två olika förskolor.

BakgrundI bakgrunden presenteras musicerande och fri lek utifrån tidigare forskning. Musicerandet handlar om ljud, rytm och rörelse och finns med oss redan innan vi föds. Det är ett sätt att kommunicera och en början att förstå omvärlden och bilda ett lärande. Den fria leken är en stor del i verksamheten på förskolan där barnen delvis själva skapar sina egna lärandesituationer. Genom musicerande skapas en mening i leken och lyfts till något lustfyllt.SyfteSyftet med undersökningen är att få kunskap om på vilka olika sätt musicerandet gestaltas av förskolebarn i den fria lekens lärande.MetodVi har med inspiration från en etnografisk metod observerat barn i åldern 3-6 år.

Vi har med vårt arbete Förskollärares syn på barns fria lek, haft som syfte att studera hur förskollärare ute i verksamheten ser på den fria leken och dess betydelse för barns utveckling. Vi undersökte om förskollärare såg den fria leken som ett sätt att främja barnens utveckling eller om de såg den som ett tidsfördriv. Våra frågeställningar blev därför: Hur tänker förskollärarna kring begreppet fri lek? Hur använder förskollärarna sig av den fria leken i arbetet med barnen? För att uppnå vårt syfte valde vi att intervjua fyra förskollärare, vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer, då vi ville att de skulle förklara sina tankar med egna ord. I resultatet hittade vi likheter och olikheter.

Studien handlar om populärkulturens roll i förskolan. Syftet var att ta reda på hur pedagogerna säger sig använda populärkultur i förskolans pedagogiska verksamhet och vilken attityd pedagogerna har till populärkultur i den fria leken. Vi har undersökt två pedagogers attityd till populärkultur och vi använde oss av intervjuer för att besvara våra problemformuleringar. Studiens resultat tyder på att populärkulturen är accepterad och får utrymme i både den pedagogiska verksamheten och i den fria leken, om än i olika mån. Pedagogerna ger uttryck för att de lyssnar på barnen och att det är barnens intresse som ska styra verksamheten.

Abstract Svensson, Amanda & Yndell Caroline, (2013). Fri lek ur ett genusperspektiv Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola Syftet med vår undersökning var att forska kring den fria leken ur ett genusperspektiv. Våra frågeställningar löd så här: Hur tycker pedagoger att pojkar och flickor konstrueras i den fria leken? Hur bemöts barn av barn och barn av pedagog i den fria leken? Hur kan pedagoger arbeta på ett genusmedvetet sätt? Tidigare forskningen visade på att det sker mycket fri lek ute i förskollverksamheter och att ett genustänk på förskolan är något som är mycket aktuellt. Att det kan finnas märkbara skillnader mellan flickor och pojkars lek visade också tidigare forskning på.

Den fria leken på förskolan är ett ämne som vi upplever har diskuterats mycket på senare tid. Studiens utgångspunkt har varit sex förskollärares uppfattningar om den fria lekens betydelse på förskolan. Metoden som använts har varit kvalitativ och utgått från öppna och ostrukturerade intervjuer med förskollärare på sex olika förskolor, i en kommun i Västra Götalands län. Genom intervjuerna har vi studerat på vilket sätt den fria leken används i verksamheten samt hur stort utrymme den får i relation till styrda aktiviteter. Vi har även undersökt vilken roll förskollärare har i leken samt vilka positiva effekter den har.Resultatet av studien visar att förskollärarna ser fri lek som en viktig del i förskoleverksamheten då den utvecklar många förmågor hos barnen, vilket även många författare belyser.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger agerar under den fria leken. Med denna studie vill vi se hur dessa ger barnen utrymme och material för att den fria leken ska skapas och utvecklas. Studien har baserats på intervjuer och observationer på två förskoleavdelningar på en förskola i mellersta Sverige. Resultatet som framkom efter bearbetningen av det insamlade materialet var att pedagoger ofta använder sig av en lekledarroll eller närgranskarroll för att ta sig in i leken. Resultatet visade även att barns lek behöver en vuxen som kan närvara och stödja både leken och lekens deltagare.

Denna kvalitativa studie genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv. Studiens syfte var att beskriva och få en fördjupad förståelse för hur förskollärare tänker kring och utformar verksamheten för att de yngre barnen ska utveckla sin förmåga inom det fria bildskapandet. För att ta reda på det använde vi oss av kvalitativa intervjuer med fem förskollärare inom olika rektorsområden i Norrbotten. Studiens resultat visar att bildskapande är väldigt betydelsefullt för de yngre barnens lärande och utveckling. I resultatet framkom det också att förskollärarna ser att de yngre barnens bildskapande är viktigt men att det får en relativt liten plats i förskolans vardag.